Jag föddes i stadsdelen Örgryte i Göteborg den
6 april 1944 och bodde där tills jag var sexton år.
Min pappa Hubert var journalist och tidningstecknare. Min mamma
Katarina var hemmafru. Och så har jag en syster Anita,
som är sju år äldre än jag.
Hon lärde mig att läsa när jag var mycket liten
och därför fick jag hoppa över första klass
och var ett år yngre och mycket kortare än mina klasskamrater.
När jag var tio år bestämde jag mig för
att bli barnboksförfattare när jag blev stor. Och
journalist. Efter tre år i Kärralundsskolan, gick
jag i flickskolan Nya Elementar i fem år. Den skolan heter
numera Tyska skolan och är känd för Carl Larsson-målningarna
i trapphuset. När jag gick på Nya Elementar var skolan
mest känd för sina stränga lärarinnor och
för att biologilärarinnan hade ett skelett som tillhörde
en vaktmästare som varit kär i en fröken och
donerat sin arma kropp till skolan. Vi fick skruva av hans ena
hand och skicka runt på lektionerna. Jag fick urusla betyg
på mina uppsatser. För mycket fantasi! skrev fröken
Hanson.
Sedan kom jag in på gymnasiet, Flickläroverket strax
bakom Götaplatsen på den plats där Artisten
numera ligger. Där fick jag höga betyg på mina
uppsatser. Men efter första ring hände något.
Min pappa hade jobbat på Göteborgs Handels och Sjöfartstidning
i trettiosex år, när han blev erbjuden av Göteborgs-Posten
att bli USA-korrespondent med placering i San Francisco och
hela familjen emigrerade. Jag vantrivdes i high school och återvände
ensam hem efter mindre än ett år. Jag bodde inackoderad
och tog studenten 1963. Då hade jag redan praktiserat
på Göteborgs-Posten en sommar och därefter följde
många journalistår – jag var allmänreporter
på GP och GT, skrev om nöjen de tio år jag
var anställd vid Aftonbladets göteborgsredaktion och
hade hand om barnkulturella frågor när jag jobbade
på SVT i början av åttiotalet. Då hade
jag skrivit många barnböcker och bestämde mig
för att bli författare på heltid. Så det
har blivit tjugo år som journalist och tjugo år
som heltidsförfattare – och de senaste tio åren
har jag även skrivit romaner för vuxna.
Hade jag inte blivit journalist och författare hade jag
nog blivit matros. Jag seglade mycket i tonåren och numera
paddlar jag kajak.
1970 – 1994 var jag gift med Olle Sundvall och under de
åren hette jag Viveca Sundvall – sedan återtog
jag mitt flicknamn. Jag har tre barn som nu är stora. De
heter Per Julius, Maria och Staffan. Jag har också tre små barnbarn Liv, Olle och Saga.
Min man och jag bor i en gammal bondgård vid Slussen på Orust och i en vindsvåning i ett landshövdingehus i Göteborg.
Debut 1975 med "Stoppa Pressarna" (ungdomsbok)
Därefter 44 barnböcker och 6 romaner (Många
barnböcker under namnet Sundvall)
Böckerna om Mimmi .t.ex. "En
ettas dagbok", "Mimmi och Kexfabriken", "Monstret
i skåpet", "Roberta Karlsson och kungen"
Böckerna om Eddie t.ex. "Eddie
och Maxon Jaxon", "En barkbåt till Eddie",
"Eddie och Johanna"
"Eddie hittar guld".
Böckerna
om Tekla Tedin t.ex. "Killbacillen",
"Dadlar och Dromedarer", "Tuppenkuppen"
Bilderböckerna om Niklas Nilsson i Lysekil.
Fotbollsböckerna om "Ludde
blir en lirare", "Luddes första cup",
"Ludde möter Blåvitt" (2000),
"Ludde tar Gothia cup"
(2003)
Böcker om sjukdom, sjukhus om död och tröst:
"Det luktar sjukhus"
och "Bland fimpar och rosor".
"Maj", göteborgsroman (1979) "Så
länge solrosorna blommar" (1995) "Den
blå vänthallen" (1996) "Livet
på marken är inte lika lätt" (1997)
Romansviten om Saltön: "Midsommarvals"
(1999) "Hummerfesten"
(2000) "En fröjdefull jul"
(2001) och "Sol och vår"
(2002).
De flesta böckerna – både barnböckerna
och romanerna handlar om udda människor oftast vid havet
eller andra vattendrag. De utspelar sig oftast i Bohuslän,
Göteborg och Frankrike.
Barnböckerna kommer ut på Raben
& Sjögren, romanerna på Wahlström
& Widstrand
Många av böckerna finns översatta till norska,
danska, finska och tyska. Enstaka titlar finns översatta
till engelska, holländska, franska, japanska, polska,
turkiska.
Skriver
kåserier i GP varje lördag sedan maj 2000. En del
av dem utgivna i kåserisamlingen "Nästan
Sant" (2003).
Har gjort nio sommarprogram. Lagledare i Snacka om Nyheter
hösten 2003.
2001- 2002 spelades Teater i Morotslandet på Liseberg
varje dag. Har också skrivit julkalendern ”Håll
huvet kallt” (1995) för Sveriges Television, TV-serien
om Mimmi,
Familjemusikalen Den röda Pandan för Borås
Stadsteater (1996)
Har skrivit sångtexter för Sonya Hedenbratt (CD:n
Mamma Blå) och för visgruppen KAL.
Bl.a. Arlas mjölkpris i Kärralundsskolans teckningstävling
1952
Astrid Lindgren-priset 1985, Expressens Heffaklump, Nils Holgersson.plaketten,
Lasse-Dahlquist-stipendiet, Lysekils Oscars-statyett, Bokhandelsmedhjälparnas
årliga pris, Wettergrens Barnboksollon, IBBYs internationella
utmärkelse, Göteborgs stads förtjänsttecken
i guld, Årets göteborgare 1999, Sveriges barnboksjurys
förstapris 2001 för Ludde möter blåvitt,
2001 Wettergrens Bokollon.
|
